En nestor i Åsgarnsdalen har lämnat jordelivet. Ruben Forsberg var med och bildade vår bygdegårdsförening 1950. Han var drivande när Åsgarns gamla skolhus tio år senare omvandlades till bygdegård och under årtionden föreningens ordförande. Ruben var också ordförande för Dalarnas bygdegårdsdistrikt och tilldelades 1996 Bygdegårdarnas Riksförbunds högsta utmärkelse, guldplaketten.
”Tänk så bra vi har det!” Det var Ruben Forsbergs eftertänksamma och glada reflektion – ofta uttalad av honom själv och citerad av oss, hans vänner. Ruben Forsberg levde hela sitt vuxna liv i Åsgarnsdalen i södra Dalarna. Han var lantbrukare, företagare inom brunnsborrning, skogsägare och, långt innan ordet blev modernt, entreprenör.
Ruben Forsberg såg möjligheterna i tillvaron – i näringsverksamhet likaväl som i människors ideella samverkan i föreningar och kulturliv. Han tänkte i nya banor, utmanade gamla sanningar, tog djärva initiativ och blev en ledare och förebild i arbetet för landsbygdens utveckling. Han såg sina medmänniskor och bjöd in till delaktighet och engagemang.
Efter unga år med klassiskt bondeliv på gården i byn Nickarvet – med hustrun Barbro och en växande skara döttrar; Eva, Kerstin, Ulla och Lotta – valde Ruben och hans familj bort kossor och växtodling och startade Forsbergs Brunnsborrning. Företaget växte i omsättning och antal anställda, fick sitt huvudkontor i Falun och i denna framgångsrika verksamhet hade Ruben sin gärning fram till pensionering. Då gavs mera tid för egen medverkan i skogsbruket, och Ruben tilldelades Mellanskogs pris för god skogsvård. Hans intresse för snickeri blommade också fram.
Tidigt engagerade sig Ruben Forsberg i landsbygdens föreningar. Han blev förtroendevald för Bondeförbundet/Centerpartiet i kommunfullmäktige i Folkärna och Avesta och prioriterade där de viktiga skol- och utbildningsfrågorna, bl.a. som ordförande i skolstyrelsen i Folkärna. Han var verksam inom lantbrukets ekonomiska och kooperativa rörelse och ledande i bygdens jaktlag. En hjärtpunkt genom alla år var bygdegårdsrörelsen, där Ruben för sextio år sedan var med och skapade Åsgarns bygdegård i byns gamla skolhus och sedan i årtionden verkade som föreningens ordförande. Som ordförande i Dalarnas bygdegårdsdistrikt drev han fram en makalös utveckling som fördubblade antalet anslutna bygdegårdsföreningar och styrde stats- och kommunbidrag till upprustning och handikappanpassning av de allmänna samlingslokalerna. På Bygdegårdarnas Riksförbundsstämma 1996 erhöll han förbundets främsta utmärkelse, guldplaketten.
Ruben Forsberg var en samlande person för många, många människor. Med samma respekt talade han med – och lyssnade på – både barn och vuxna. Han var påhittig och inte rädd att pröva nya aktiviteter. Han uppmuntrade andra att våga ta nya steg. Själv tog Ruben initiativ till Åsgarns Marknad som nu, sedan snart trettio år, återkommer varje sommar. Han startade kulturluncherna som ännu lockar 40-60 deltagare en måndag i månaden i Åsgarns bygdegård. När nya invånare från Mellanöstern började komma till Avesta bjöd han in dem, och flera familjer blev livslånga vänner. Det internationella engagemanget omfamnade hela världen, och till en by i Gambia förmedlade han gåvor som blev till brunn med friskt vatten och kök för skolmåltider.
Efter lång och lycklig gärning har Ruben Forsberg lämnat jordelivet. Sina sista år ägnade han gubbkaféet i Åsgarns bygdegård, Svenska kyrkans öppna mötesplats i Fors och sin stora familj. Han dog hemma i Nickarvet, omgiven av sina döttrar.
Ruben Forsberg föddes 1925 i Gullbo i Västmanland och kom 1932 med sina föräldrar till dalabyn Nickarvet. Han sörjes närmast av sina fyra döttrar med familjer och en stor släkt som sträcker sig över Atlanten. Hustrun Barbro, född på gården Hyttbäcken, är sedan länge gången ur tiden. Vi som kände Ruben Forsberg ska fortsätta att tala om honom, hans nydanande kreativitet och varma omsorg. Vi ska verka i hans anda.
Karin Perers, som 1994 efterträdde Ruben Forsberg som bygdegårdsföreningens ordförande i Åsgarn och 1996 som bygdegårdsdistriktets ordförande i Dalarna.